norkii

Jag har talat med mitt förflutna, min gamla halva, en som engång var en del av mig!
Sanna, jag upprepar namnet Sanna! En människa som delade livet med mig, man kan nästan säga att vi var som ett gift gammalt par. Du har fått mig att skratta och hitta på bus som jag inte själv skulle gjort, men även gråta, de var så hemskt när du lämnade mig kvar här i luleå. Men jag förstår dig också. Vi skrev brev och försökte hålla kontakten, men sen gled vi som i från varandra. Nå väl, jag sitter här med ett leende på mina läppar och har minnen med dig cirkulerande i huvudet. Det var du och jag mot hela världen, det var iallafall så de kändes.

Åren har gått och vi har blivit äldre och allt vad som hör där till, men ändå av ett telefon samtal så känns det som vi vore småttingar fortfarande. Det är obegripligt!